söndag 14 september 2008

Söndag 14/9, Stawamus Chief

Idag var det dags för en mycket speciell orienteringstävling. Platsen var berget (eller klippan kanske man snarare ska säga) Stawamus Chief utanför Squamish en bit norr om Vancouver. På vägen ut fick jag för första gången sedan jag kom till Vancouver chansen att träffa gamla Tunalöparen Ted de St Croix som var en av dem som samåkte med oss i Rance-vanen dit. När vi kom fram hade vi en timmes promenad längs en stig genom skogen med cirka 600 meter stigning upp till TC som låg uppe på en av de mer avsides belägna hällmarksområdena i området. Vi märkte redan nu att vi orienterare inte var direkt ensamma på berget utan det var massvis med turister som tagit chansen att klättra upp denna sensommardag med fantastiskt fint väder. När alla tagit sig upp och Magnus kommit tillbaka från utsättning av kontrollerna så startade tävlingen. Det fanns två banor, 2,2 eller 1,2 kilometer och kartan var i skala 1:2500. Terrängen var extremt hällmarksbetonad med endast lite öppen tallskog och buskar på vissa ställen. En extra spänningsskapare var naturligtvis också att på vissa ställen var kartkanten ett 600 meter högt stup, vilket är lite läskigt när man springer på en sluttande häll strax ovanför.



Jag startade ganska sent i startfältet på den långa banan och tyckte att jag kom in bra i orienteringen i början av banan som gick uppe på den högsta toppen i området, 3rd Peak. Efter ett tag sög dock de branta uppförsbackarna musten ur benen och jag började bli trött. På väg in till trettonde kontrollen gjorde jag ett klassiskt parallellfel och fick läsa in mig på kontroll 14, vilket ledde till en tidsförlust på runt en minut. Ut från sjuttonde läste jag fel på några branter och gjorde en extra sväng som inte bara var längre utan även innehöll 15 meter extra stigning. Tyckte dock att det kändes hyfsat att springa under hela banan. När alla kommit i mål och tiderna lästs av visade det sig att jag tagit hem min första seger i nordamerika. Tvåa var Thomas Nipen som var en knapp minut efter. Mina 36 minuter säger nog lite om hur extrem terrängen var.



När vi efter tävlingen även hunnit med att plocka in kontrollerna och titta lite mer på utsikten så åkte vi till en närbelägen sjö och badade. Lite svalt i vattnet var det, men det får man nog räkna med i mitten av september även om vädret varit varmt de senaste veckorna. På kvällen digitaliserade jag lite mer karta och planerade hemresan. Jag blir nog tvungen att bo på motell natten innan avresan för att ha en chans att hinna med planet.



Kartan

Inga kommentarer: