Safari i Kanada också

När jag var på safari i Botswana hade jag vissa förhoppningar om att få se de stora kattdjuren lejon och leopard. Men det lyckades jag inte med trots att guiden gjorde sitt bästa för att spåra upp dem. Och hemma i Sverige har jag väl fortfarande vissa förhoppningar om att någon gång få se ett vilt lodjur, eller kanske åtminstone en varg eller björn någon gång. I Kanada däremot verkar jag lyckas se det mesta av djurlivet utan ansträngning medan jag ritar karta. Svartbjörn, prärievarg, piggsvin och så vidare. Men djuret jag fick se idag måste nog ändå vara det mest exotiska.

Jag gick och ritade karta i lite tätare skog alldeles intill en MTB-stig och när jag tittade upp fick jag se ett djur som låg på marken och stirrade på mig cirka 10 meter bort. Först trodde jag att det var en hund, men den var så märkligt tyst och passiv och såg snarare ut som ett kattdjur. Huvudet var ganska litet så jag hann även tänka att det kunde vara någon av de två sorters lodjur som finns här innan jag såg hur stor kroppen var och insåg att det måste vara den mytomspunna puman! Har aldrig fått lära mig hur man ska göra om man stöter på en men tänkte att det bästa nog är att backa försiktigt samtidigt som jag pratar lite lugnt och visar att jag är människa. När jag backat utom synhåll och gått försiktigt ytterligare hundra meter bort så tänkte jag att det borde vara lugnt. Givetvis borde väl puman ha försvunnit iväg åt andra hållet nu? 

Började rita lite på en grönområdeskant som behövde avslutas och vände mig sedan ganska hastigt om. Och då var den där, bara fem meter bort! Lyckligtvis blev puman överraskad av min rörelse och försvann iväg med två stora skutt. Det var först nu jag såg hur stor den var också, det ska inte vara ovanligt att hanar väger uppemot 100 kg. Väldigt vacker och muskulös kropp också. Tydligen så händer det ganska ofta att pumor följer efter och smyger på människor fastän de normalt sett inte ser oss som bytesdjur. Men aggressivt beteende förekommer tyvärr också ibland och det dör i nordamerika i snitt ungefär en människa vart tredje år av pumaattacker.

Nej, det är inte jag som tagit den här bilden. Hade inte en tanke på att försöka fumla fram kameran faktiskt.

Annars har det mesta funkat bra sedan jag kom fram till Whistler. Vädret har varit lite småkyligt, men det har inte alls regnat så mycket som prognoserna förutspådde utan jag har hunnit med tre bra kartritningsdagar under långhelgen (Victoria day på måndagen). Nästan all snö har smält i skogen, men det är ett litet problem att veta hur mycket av gölarna och sankmarkerna som kommer försvinna till i augusti när det ska tävlas på kartan.